Kosten

Kost

Ditt välmående beror till stor del på kosten. Maten är kroppens bästa vän och det är det du äter varje dag som har betydelse.

Vi äter för att kunna fungera, känna oss vitala och få energi. Men det är först när maten bryts ner som vi kan få tillgång till energin för kroppens livsprocesser, som till exempel att bygga nya celler, skicka nervimpulser, avgifta kroppen och reparera skador.

Det kan hända 4 olika saker med allt man äter:

1. Det omvandlas till en strukturell del av kroppen
2. Det används till energi
3. Det lagras för en framtida användning
4. Den elimineras

För att få en bra hälsa behöver vi därför äta en näringsrik mat, ha en god tarmflora samt ett bra näringsupptag genom tarmväggarna.

Dålig & fel kost = Dålig energi, trött & dåligt immunförsvar som leder till olika sjukdomar.

Bra vital kost = Mycket energi, pigg & ett starkt immunförsvar som håller oss friska och vitala.

Rätt kost är grunden till +Hälsa

Maten är energi, så det handlar om att förstå och skaffa sig kunskap om vilken mat som ger dig hög energinivå, som gör dig vital och stark och bidrar till +Hälsa och maximal livslängd.

Kolhydrater:

Är det gemensamma namnet för socker, stärkelse och kost fibrer. Det finns i gryn, mjöl, potatis, pasta, ris, bröd, müsli, frukt och grönsaker.

Det finns långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater:

De långsamma kolhydraterna kallas så för att tar längre tid för kroppen att bryta ner och ger därför något lägre insulinpåslag.
Det finns i fullkorn, bönor, frukt, fullkornspasta, råris, rotfrukter och grönsaker.

De snabba kolhydraterna ger oss snabb energi som inte varar så länge, de bör undvikas finns i socker, vitt bröd, vitt mjöl, vitt pasta, vitt ris, cornflakes, flingor, potatis, söta frukter och fruktjuicer.

Hormonet insulin tillverkas när vi äter kolhydrat rik mat, (kolhydraterna omvandlas till blodsocker och insulinets uppgift är att balansera blodsockret, då för mycket insulin är livsfarligt för kroppen)

Insulinet är ett fettbildande hormon och styr över alla andra hormoner och trycker ner och stänger de goda, glada, nöjda hormonerna.
I allvarliga fall kan insulinet ständiga påslag orsaka autoimmuna sjukdomar som diabetes, gikt, MS, ulcerös kolit, Chron’s sjukdom, fibromyalgi mm

Så tricket är att hitta en egen balans, vilken mängd kolhydrater du själv mår bra av per dag.
Du kan äta dig ur blodsocker svängningarna = irritation, pms, trötthet, värk, migrän och förkylningar mm.

Så här fungerar det:

Du äter t.ex. pasta, kroppen sätter fart på insulintillverkningen, kolhydraterna omvandlas till blodsocker och ska in i muskelcellerna och vara näring/energi så vi orkar med dagen.

Insulinreceptorerna, de som sköter dörren vid muskeln öppnar snällt så länge de orkar. Tyvärr blir de lätt uttröttade och orkar inte öppna, då går lagringen av blodsocker långsammare och det kan bli för mycket blodsocker till hjärnan vilket är farligt, då tillverkar bukspottkörteln ännu mer insulin för att få ner blodsockret. En ond cirkel har uppstått.

Kroppen väcker reservtrupperna som är fettcellerna och bindväven, som tar hand om överskottet av blodsocker och omvandlar och lagrar det som fett i bindväven. På det sättet börjar vi att lägga slaggprodukter och några gram fett här och där och lymfsystemet går ännu trögare, och vi får mer och mer slaggprodukter kvar i vävnaderna som till slut ger smärta och inflammationer.

Samtidigt blir vårt humör sämre för att insulinet hämmar tillverkningen av positiva hormoner bl.a. serotonin och dopamin. Dessutom ger höga halter insulin hormonet kortisol näring. Kortisol är ett stresshormon vilket gör att du alltså blir stressad av de du äter. Kortisol äter dessutom upp dina muskler. Högt insulin kan även ge för hög eller låg ämnesomsättning.

Förmågan att producera insulin är individuell. Överviktiga är ofta jättebra på att producera insulin så bra att till och med ett äpple kan vara fettbildande. Det som händer är att insulinet blir okänsligt = resistent, kroppens signaler känner helt enkelt inte att vi slutat äta utan fortsätter att pumpa ut insulin. Insulinet tar då bort för mycket av blodsockret, det är då vi blir trötta, håglösa, gnälliga och i värsta fall aggressiva trots att vi nyligen åt. Vi har hamnat i hormonell obalans. Blodsocker hissen gör att du blir trött snabbt och så sötsugen att det inte går att låta bli att stoppa i sig något med snabba kolhydrater. Småätandet av nedbrytande saker har infunnit sig. Så vi befinner oss alltså i hormonell obalans på grund av för mycket fel sorts kolhydrater som påverkar insulinet.

Protein

Det är kroppens främsta byggmaterial, vilket betyder att både muskler och immunförsvar till stor del består av protein. Proteinets uppgift är bland annat att bygga upp, reparera och underhålla cellerna.
Protein kan dessutom utnyttjas som en energireserv när kolhydratförrådet minskat. Överskott av protein, det vill säga det som inte utnyttjas till reparation, uppbyggnad eller underhåll går till energiomsättning. Eftersom protein har livsviktiga funktioner bör det tillföras varje dag.
Den mest proteinrika maten är: fisk, fågel, kött, ägg, linser och bönor (även ost & mjölkprodukter)
Proteiner är uppbyggda av ett tjugotal aminosyror. Åtta av dessa kan inte kroppen själv bilda, utan måste tillföras via maten. Detta kallas därför livsnödvändiga eller essentiella aminosyror.
Om ett livsmedel innehåller alla essentiella aminosyror i lämplig proportion ger det ett fullvärdigt protein. Det betyder att kroppen kan utnyttja proteinet på bästa möjliga sätt.

Fetter

Fett är livsnödvändigt. Många tror att fett är något onödigt ont som gör att man blir tjock, men så är det inte. Om du äter rätt fett så använder kroppen det mesta av fettet som energi, antingen direkt eller som reserv. Det är dessutom via fettet i maten som du får i dig livsnödvändiga fettsyror och fettlösliga vitaminerna A, D, E & K som är viktiga ämnen till cellmembran, hormoner och prostaglandiner som styr alla kroppsliga funktioner på cellnivå. Fettet ska ge oss mättnadskänslan.
Blir vi snabbt hungriga igen efter en måltid så har vi ätit för lite fett.
Rätt fett skapar förutsättningar för hälsan medan fel fett leder till sjukdom.

Ät bra fett:

Ekologisk kallpressat kokosfett är bra att steka i.
Riktigt smör på smörgås, det går jättebra att hyvla med osthyveln.
Olivolja på salladen.

Undvik

Raffinerade vegetabiliska oljor, margarin i alla former, alla produkter med transferfetter och light produkter, dessa omvandlas till fel fettsyror som leder till sjukdom på sikt.

Kost råd som stärker vår hälsa och vitalitet

Det är som med mat som med tankar.
Dålig mat ger negativa signaler till dina celler och bra mat ger positiva signaler.
Maten är kroppens bästa vän, det är det vi äter varje dag som har betydelse. Vi får inte en stark och vital kropp när vi äter skräp mat.
Maten är energi givare, byggnads material och skyddsämnen.

Hälsoråd:
Ät en bra kost gjort på naturliga råvaror, helst odlade utan gifter.
Använd endast ekologiskt smör, ohärdat ekologiskt kokosfett och olivolja som fett.
Ät kött, fisk, fågel, vilt, bönor, ovanjord-grönsaker.
Ät i lugn och ro.
Tugga ordentligt minst 30 – 50 ggr.
Drick 1, 5 – 2 liter Fortune Delight / Calli per dag och vatten.
Komplettera med Sunriders renings- och näringsprodukter.
D-vitamin och omega – 3 fettsyror.
Håll magen i trim med psyllium, mjölksyrade grönsaker och Sunriders tarmreningsprodukter.

Undvik/eller ät och drick detta med måtta:
Dålig kost (snabbmat, färdiglagad mat) dvs. mat som är raffinerad eller som innehåller gifter och konstgjorda tillsatser E-ämnen.
Undvik mat tillagad i mikrovågsugn.
Socker & fruktos.
Gluten.
Härdat fett, margarin.
Vanliga matoljor (rapsolja, matolja, sojaolja).
Kemiska tillsatser, färgämnen.
Syntetiska sötningsmedel.
Light produkter.
Genmodifierad soja.
Kaffe, vanligt te, kolsyrehaltiga drycker, sockerhaltiga drycker, fruktjuice och alkohol.